Musik i det gröna

27 augusti, 2013

image

Jag spelar för varje fågel, fisk eller mittemellan som vill lyssna 😛
@Marvikarna

Annonser

Mitt andra hem

31 juli, 2012

Skottvång 31/7-12, på en sten vid Mellanmarvikens västra strand

 

Skogen. Hit söker jag mig alltid när jag behöver lugn, avbrott och stillhet, när jag behöver svar på frågor, ibland utan att ens veta vilka frågorna är. När min kropp och sinne är i obalans med varandra, i förvirringens tillstånd. Härute finns ingen som dömer en, efter livsval tidigare i livet eller vem du är i detta nu. Naturen är accepterande och förlåtande i sin tystnad, den lyssnar utan att tynga sina värderingar på dina axlar.

Samtidigt blir jag ett med ett annat system, en meningsfullhet av liv i en evig cirkel. Här i moder naturs famn har allt en mening och livsuppgift, från den minsta mygga till den största älgen, från dagslända till äldsta granen. Det finns en uppgift för alla. Där finner jag min tröst, när jag är trött, förvillad och desorienterad i en kall och oförlåtande värld av måsten, borden och förtryck. Härute blir jag bara en liten del av ett jättesystem, ett noga uträknat evighetshjul av leva och dö. Mina problem ter sig med ens rätt små mot myrans dagliga slit i stacken. Jag känner mig ung när jag kramat gammelgranens sött kådadoftande stam.  

Åskans muller rullar i fjärran. Tallarnas myndiga toppar sjunger naturens sång, ackompanjerad av vinden. Vädret är högsta beslutande makt. Innan regnet tystnar fåglarna. Småflyg försvinner bland skuggorna och djuren söker skydd. Skogens invånare har en medfödd känsla för minsta förändring i vädret. Sedan kommer regnet, lätt smattrande mot vattenytan i fjärden, får löv i björk och asp i gungning och saftiga dofter lockas upp ur jorden. Luften fylls av friskhet. Ett par solstrålar letar sig igenom molnen och lyser upp de små dropparna i det duggande lätta sommarregnet. Ljuset bryter i regnet och ovanför mig bildas en liten regnbåge. En palett av färger, perfekt i nyanserna, helt oredigerad utan några digitala hjälpmedel. Naturen behöver inte Photoshop för att skryta om sin prakt. Allt är perfekt ändå.

Vid första anblick av skogen kan allt tyckas stå still, att tystnaden nästan äter upp sig själv och träden slukar himlen. Många skräms av vad som göms i skogens skuggor. Men det är aldrig tyst i skogen. Det står aldrig still. Och du är aldrig ensam. Det finns en konstant närvaro av liv. Lyssna! Se dig omkring! Våga öppna dina sinnen, byt ut ditt inombords mörker mot frisk, syremättad luft! Känn pulsen i naturen! Låt dig hänges! Om inte annat lyssna till din egen puls, dina egna hjärtslag. Däri har du ditt eget livs närvaro, den egen perfekta rytm.

Naturen kan tyckas stå still, men egentligen är allt i konstant rörelse och förändring, allt i en egen men ändå parallell rytm, en rytm av livet. Här vilar grundstommen till allt levande, härifrån kom du, jag och allt levande en gång, uppkrälande utan gälar ur vattnet eller nedstigna från himlen med förlorande vingar – det beror på vilken evolutionsteori du vill tro på.

Letar du efter mening i ditt liv, sök dig till ditt ursprung, till dina rötter. Moder natur släpper alltid in dig i sin famn, bara du uppträder med respekt och tillit till hennes livslagar, accepterar att du är gäst i hennes hus så ger hon och vinden dig svar.

Kärlek

27 juni, 2012

Rubriken avslöjar nog vad jag såg på himlen idag 🙂 Vad ser du?

Image

Anteckningar vid en sjö

27 februari, 2012

”Sörmlandsleden, Skottvång 17/8-2011

Stillhet. Tänk man hade vett att bevara den här känslan av totalt lugn. Bortom trafikbuller, bortom människans idéer om vad som är bäst för naturen, i hypnos av symmetrin i vattenrörelserna, där skuggan möter solljuset. Tystnad, sånär som på mitt pappersprassel, skvättljudet av en fisk som bryter vattenytan, flugsurr och vindens vinande kraft i talltoppar och lövverk. Livet borde inte vara mer komplicerat än såhär. Största problemet är hur mycket blåbärsfläckar jag har runt munnen. Varför ställer man så höga krav på tillvaron? Mindfullness, stressterapi och friluftshelg är bara moderna tillsnyggade ord och påhitt när skogen med sin naturligt avstressande helande icke-rytm är runt knuten. Bara att maten smakar så mycket bättre ute, gärna efter eller mitt i en vandring, en rastpaus på en klippa, på en stubbe eller mitt i blåbärsriset. Du kan jobba och tjäna hur mycket pengar som helst, men naturen i sin späda men ändå kraftfulla skönhet är helt gratis. Finns ingen akademiutbildning i världen som kan få dig att hitta åter till ditt medfödda ursprung. Människan är helt enkelt inte äldre än så. Och ändå är det bara ett fåtal av dem som vandrar denna jord som har begripit och anammat detta faktum, att vi är och förblir resultat av biologiska förprogrammerade system. Det spelar ingen roll vad du har för hastighet på ditt internet, det kanske gör dig mer produktiv för stunden, men det ger dig inte lycka. Produktiviteten är en falsk lycka, en fälla. Är vår intelligens vårt fängelse, när vi gör allt så svårt för oss själva? Går omvägar runt oss själva för att finna svar vi redan egentligen vet. Nej människan är fan en nöt!

Nåväl, ingen syn av storlommen än, men fiskgjusen har jag hört. Mina händer är lila av saftiga blåbär och mitt sinne är helt avslappnat. Skulle kunna sitta här hela dan, men luften är lite kall, och det är en lång väg hem.

Packar ner och går vidare.”

%d bloggare gillar detta: