Livsvägar

14 mars, 2012

Okej, så – vad är meningen med livet?

Hur många gånger har man inte ställt sig den frågan, speciellt gärna i samband när saker och ting inte verkar gå ens väg, när man söker svar på frågor som en själv egentligen bara kan svara på. För det finns inget generellt svar på vad som är meningen med livet, i alla fall inte mer än den grundläggande, biologiska rytmen – födas, reproducera och dö. Men det är ju föga upphetsande tanke. Dessutom har människan, till skillnad från djuren, begåvats med så mycket mer – humor, känslor, estetisk förmåga, förmågan till vägval och egen vilja, samt ett konsekvenstänk – en personlighet.

Så vad är meningen med livet då? Vad är det för svar man söker i frågan? Hur ställer sig frågan mot resten av livet? Det beror kanske på i vilket emotionellt tillstånd man är i när man ställer sig frågan…

Personligen ser jag livet som en oerhörd gåva, att få vara människa med denna möjlighet att egentligen göra vad jag vill och utvecklas till den jag vill. Det beror på vilken väg jag vill gå, och vilken viljekraft jag har. Även om jag inte riktigt tror på att det finns någon förutbestämd, utstakad väg i livet kan även jag finna tröst i att vissa saker händer av en anledning, gärna dem i negativ skepnad. ”Det var inte menat…” ”Det låg inte i given…” En skön bortförklaring när inget annat svar är nära till hands.

Ända sedan människan började vandra denna jord har hon sökt efter svar i sin och naturens existens, det bevittnar tidiga grottmålningar världen över om. Även urgamla vandringssägner och skapelsemyter från jordens alla hörn och folkslag bevittnar om människans funderingar kring hur och varför världen skapats.

Så är livet ett enda långt sökande efter svar? Är det det som är meningen?

Nåväl. Vad som är meningen med mitt liv och blotta existens tror jag är att ha så roligt som möjligt, njuta av tillvaron, ta varje tillfälle att lära mig något samt ta vara på stunderna tillsammans med mina nära och kära. Inget vet hur morgondagen ser ut, och – inte för att låta allt för pessimistisk – livet kan vända fruktansvärt fort. Ingenting är att ta för givet.

Å ena sidan tycker jag att det är viktigt att ägna en stund av dagen åt reflektion – låta grubblerier lätta, reda ut med sig själv och kanske fundera på varför reaktionen blev som den blev över någon viss situation. Å andra sidan anser jag att livet är lite för kort för att krångla till saker och ting. Det man inte har svar på nu är egentligen inget att grubbla över nu, sov på saken så brukar de flesta orosmoln klarna. Mycket ter sig bättre i dagsljus.

Bakom varje hinder finns en möjlighet!

Carpe diem, eller carpe noctem om du så vill.

Anteckningar vid en sjö

27 februari, 2012

”Sörmlandsleden, Skottvång 17/8-2011

Stillhet. Tänk man hade vett att bevara den här känslan av totalt lugn. Bortom trafikbuller, bortom människans idéer om vad som är bäst för naturen, i hypnos av symmetrin i vattenrörelserna, där skuggan möter solljuset. Tystnad, sånär som på mitt pappersprassel, skvättljudet av en fisk som bryter vattenytan, flugsurr och vindens vinande kraft i talltoppar och lövverk. Livet borde inte vara mer komplicerat än såhär. Största problemet är hur mycket blåbärsfläckar jag har runt munnen. Varför ställer man så höga krav på tillvaron? Mindfullness, stressterapi och friluftshelg är bara moderna tillsnyggade ord och påhitt när skogen med sin naturligt avstressande helande icke-rytm är runt knuten. Bara att maten smakar så mycket bättre ute, gärna efter eller mitt i en vandring, en rastpaus på en klippa, på en stubbe eller mitt i blåbärsriset. Du kan jobba och tjäna hur mycket pengar som helst, men naturen i sin späda men ändå kraftfulla skönhet är helt gratis. Finns ingen akademiutbildning i världen som kan få dig att hitta åter till ditt medfödda ursprung. Människan är helt enkelt inte äldre än så. Och ändå är det bara ett fåtal av dem som vandrar denna jord som har begripit och anammat detta faktum, att vi är och förblir resultat av biologiska förprogrammerade system. Det spelar ingen roll vad du har för hastighet på ditt internet, det kanske gör dig mer produktiv för stunden, men det ger dig inte lycka. Produktiviteten är en falsk lycka, en fälla. Är vår intelligens vårt fängelse, när vi gör allt så svårt för oss själva? Går omvägar runt oss själva för att finna svar vi redan egentligen vet. Nej människan är fan en nöt!

Nåväl, ingen syn av storlommen än, men fiskgjusen har jag hört. Mina händer är lila av saftiga blåbär och mitt sinne är helt avslappnat. Skulle kunna sitta här hela dan, men luften är lite kall, och det är en lång väg hem.

Packar ner och går vidare.”

%d bloggare gillar detta: