Tankar om rytmik

9 februari, 2014

Visst är det så att vi har puls överallt omkring oss? Vi söker rytm i det vi gör, i den vi älskar och i djupaste sömnen. Även i skogen, där allt kan te sig stilla, finns en förutbestämd puls, en rytmik, ett schema för varje liv, löv och leverne. Årstidernas kommande och gående, tar i varandra. Djuren lever och dör, ger liv till nytt liv. I det multnande gryr en ny dag. Morgondaggen torkar upp, sugs upp i atmosfär och sänder oss budskap från ovan när kvällen faller.

Människan tror att hon är självständig, att hon är sin egen klocka, går sina egna vägar för egen maskin. Hon till och med bygger maskiner för att hålla koll på tiden, men försöker ändå fly den genom föryngringsmetoder och mindfulness.
Vi är nakna barn i vuxnas klädesplagg, fartblinda och vilsna när vi tappat pulsen och fallit ur rytmen. Två älskade hjärtan, delar livets vackraste och högsta rytm. Älskande och i vardagens mönster. Pulsen ger liv, och tar liv, och däri ett nytt liv börjar.

Anteckningar vid en sjö

27 februari, 2012

”Sörmlandsleden, Skottvång 17/8-2011

Stillhet. Tänk man hade vett att bevara den här känslan av totalt lugn. Bortom trafikbuller, bortom människans idéer om vad som är bäst för naturen, i hypnos av symmetrin i vattenrörelserna, där skuggan möter solljuset. Tystnad, sånär som på mitt pappersprassel, skvättljudet av en fisk som bryter vattenytan, flugsurr och vindens vinande kraft i talltoppar och lövverk. Livet borde inte vara mer komplicerat än såhär. Största problemet är hur mycket blåbärsfläckar jag har runt munnen. Varför ställer man så höga krav på tillvaron? Mindfullness, stressterapi och friluftshelg är bara moderna tillsnyggade ord och påhitt när skogen med sin naturligt avstressande helande icke-rytm är runt knuten. Bara att maten smakar så mycket bättre ute, gärna efter eller mitt i en vandring, en rastpaus på en klippa, på en stubbe eller mitt i blåbärsriset. Du kan jobba och tjäna hur mycket pengar som helst, men naturen i sin späda men ändå kraftfulla skönhet är helt gratis. Finns ingen akademiutbildning i världen som kan få dig att hitta åter till ditt medfödda ursprung. Människan är helt enkelt inte äldre än så. Och ändå är det bara ett fåtal av dem som vandrar denna jord som har begripit och anammat detta faktum, att vi är och förblir resultat av biologiska förprogrammerade system. Det spelar ingen roll vad du har för hastighet på ditt internet, det kanske gör dig mer produktiv för stunden, men det ger dig inte lycka. Produktiviteten är en falsk lycka, en fälla. Är vår intelligens vårt fängelse, när vi gör allt så svårt för oss själva? Går omvägar runt oss själva för att finna svar vi redan egentligen vet. Nej människan är fan en nöt!

Nåväl, ingen syn av storlommen än, men fiskgjusen har jag hört. Mina händer är lila av saftiga blåbär och mitt sinne är helt avslappnat. Skulle kunna sitta här hela dan, men luften är lite kall, och det är en lång väg hem.

Packar ner och går vidare.”

%d bloggare gillar detta: